Bordsdialoger
med olika teman/frågeställningar

 

Under årets Lokalekonomidagar kommer förra årets workshops att ersättas med sk "Bordsdialoger".

 

Olika teman, 12 st, kommer att diskuteras och du väljer själv vilket du vill delta i.

 

 

På anmälningssidan skriver du in vilket tema du vill ha i första hand, i andra hand och i tredje hand. Skriv nr på bordsdialogerna
(Exempel 7, 11, 2)

 

 

1. Flyinge Jobbmodell
En samverkans modell mellan Arbetsförmedlingen och ideella krafter i en bygd.
Gunnar Petersson

2. Sociala företag i Sverige och Europa
Eva Johansson Tillväxtverket och Gordon Hahn Serus

3. Finansieringsmöjligheter inom social ekonomi
Kartläggning av alterntiva finansieringsmöjligheter, rapport framtagen i Plattformen för social ekonomi i Östra Mellanssverige.

4. Folkbildningens betydelse i lokalsamhället 
Projektet ”Folkbildningens värden och villkor i Västmanland (Ett projekt som utförts som ett uppdrag från Länsbildningsförbundet i Västmanland till Mälardalens Högskola. Författare Bosse Jansson, fil dr Mdh.  

5. Vindkraft är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet
Cicci Andersson - Projekt inom Hela Sverige ska leva.

"Vindkraften är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet - vilka möjligheter finns för lokalsamhället att bygga egen ekonomi med hjälp av vindkraften. Inom Hela Sverige ska leva jobbar vi med att entusiasmera och visa på nyttor som vindkraften kan ha för landsbygden både när vi talar om återföringsmedel/bygdepeng och att äga och driva egna verk och mindre parker."  

 

6. Ungas entreprenörskap - nya sätt att tänka och arbeta

Generationen 15-17-åringar som snart kommer ut på arbetsmarknaden har vuxit upp i ett starkt möjlighetsmaximerande samhälle där Internet anses vara fullkomligt självklart, där gränser är till för att tänjas och auktoriteter där för att ifrågasättas. Frihet anses vara det viktigaste i livet och de egna förväntningarna är viktigare att leva upp till än andras. Många säger sig vilja starta företag men merparten drömmer om att få jobb, träffa en partner, gifta sig och få barn.

Att diskutera:

Vilka konsekvenser kommer dessa värderingar och synsätt att medföra för landsbygden?

Hur får vi ungdomarna att vilja stanna kvar eller återvända till landsbygden för att starta egen verksamhet?

Moderator: Magnus Nordgren, Ulrika Lindahl - Jordbruksverket

 

 

7. Lokal finansiering för lokal utveckling - hur gör man?

Elinor Ostrom fick nobelpriset i ekonomi "för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter". Forskningen handlar om hushållning av naturresurser där lokala intressenter är med och skapar regler för verksamheten. Lars Ingelstam (Ekonomi på plats, 2006) skriver om Ostrom ”Det är inte frågan om någon romantisering av lokalsamhället i största allmänhet, snarare en skarp analys.” Vi lyfter över tankegångarna till resursen pengar. Denna bordsdialog fokuserar på hushållning av pengar och modeller för lokala kretslopp av pengar. Vad som kan hända när människor själva tar tag i organiseringen.

Ulla Herlitz - Hela Sverige ska leva

8. Bygdebalans - mat, energi och ekonomi

Vi står inför brutalt annorlunda och turbulenta tider ekonomiskt, socialt och energimässigt. Kan "Bygdebalanser" kring ekonomi, energi och mat vara bra verktyg för att på nytt upptäcka den lokala ekonomin och få kraft att göra något åt saken? I så fall hur? Konkreta förslag från konferensen "Äntligen utför 09" i Åre kring hur och vad man kan göra för att komma igång, ta konsekvens, göra känt och följa upp arbetet.

Thomas Norrby, SLU

 

 9. "Trångsviken 2" - varför blir det inte fler???
Tobias Gideonsson från Samhällsförändring i praktiken (SIP).

 

10. Vad är stora resp små banker bra på?

Ekobanken - Annika Laurén.

Människor blir upprörda när den lokala banken läggs ner och flyttas längre bort. De lokala bankkontoren har stått för kontanthantering, hjälp med betalningar för dem som inte har internet, rådgivning vid huslån, försäljning av fonder med mera - viktiga servicefunktioner men som delvis kan lösas av andra än just banker, kanske? Mycket går numera elektroniskt och utvecklingen går mot allt snabbare och mer kostnadseffektiva transaktioner. En rationalisering som känns igen från andra branscher - banken som "fabrik".

Andra bankfunktioner är att känna till lokala förhållanden, förhållanden i olika branscher, bedöma entreprenörer, företagande och människor med idéer och stödja dem med kapital. Dessa uppgifter löses inte lika enkelt av "fabriken". Lokal utveckling och social ekonomi kräver ytterligare specialkunskaper.

Vad är stora respektive små banker bra på? Hur ser vi på en önskad utveckling för framtiden för de olika funktionerna?

11. Det lokala engagemangets betydelse för utveckling av
       landsbygdsföretagande
 

Företagandet på landsbygden varierar kraftigt i omfattning i olika delar av landet. Som exempel kan nämnas Bromölla med sina dryga 12 000 invånare som har bara 440 registrerade företag, medan det i Sävsjö med mindre befolkningsmängd, 10 000 invånare, finns 651 företag. Ett liknande exempel är Vännäs med 5000 invånare som har 368 registerade företag, medan Ljusnarberg har 2 000 invånare mer, men bara 267 företag.

(Källa: SCB)

Moderator: Hans Westlund

Att diskutera:

 Varför (bortsett från det rådande konjunkturläget) blomstrar landsbygdsföretagandet i vissa delar av Sverige medan det på andra håll är lågt eller t o m minskar ?

Att lokala aktörers engagemang har betydelse för utvecklingen av landsbygdsföretagandet kanske vi kan vara överens om, men räcker detta för att få fart på företagsamheten i de kommuner där företagandet idag är lågt?

Vilka faktorer är avgörande för att lyckas som landsbygdsföretagare?

 

12. Mikrofinansinstitutet

Här får du chansen att fråga mer om möjligheterna med Mikrofinansinstitutet efter att ha hört deras presentation i plenum under fm.